Ha inte så bråttom. Eller låt det ta tid.

Det tänkte jag på idag. Fingrarna.

Mina fingrar. Trodde att de var nästintill läkta idag,

så jag grejade med mat och med vatten. Som om det

var normalt igen. Som om fingrarna var bra.

Så började det klia igen. Nu känns det nästan som om

jag börjar om från början.

Livet? Kan det ibland kännas som att allt är klart och färdigt?

Nu sätter jag igång!

Så smäller det nästan till. Tog i för mycket. Ville så mycket,

men det tog stopp igen.

Då får jag och kanske du tänka på att vi inte behöver stressa fram.

Inte behöver ha bråttom eller ila. 

Vi får lov att koppla av, bara vila, bara vara. 

Önskar att vi skulle tillåta varandra det.

Att få känna att man duger bara för att man ÄR.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Idag läste jag en text i Femte Mosebok. Där fick vi läsa om att  Mose inte fick se det utlovade landet. Han fick inte se det som han så länge kämpat för.   Visst känns det ganska sorgligt att läsa texten, men på samma gång beskriver den lite ...

Ja, jag vet att jag inte skriver här så ofta. Dels beror det ju på  arbetet med boken Lite godis en andaktsbok från mig till dig.    Den har funnits ett tag nu. När april är slut kan den inte köpas via nätet längre. Om du skulle köpa den bör...

Hej ni bästa!   Sist jag var här berättade jag om att texten fanns, men nu började arbetet med att sätta ihop.   Recito hjälpte mig i arbetet och den färdiga boken har funnits ett tag. Nu vill jag gärna visa för er. Kanske finns det någon ...

    Ja den bilden kunde jag ta igår. Den visar på hur många ord jag skrivit.   Nu börjar arbetet med att sätta ihop dem till en bok.   Spännande. Roligt. Nervöst. ...

Hej du fina och bästa!   Vi börjar med kategorin känslor och tanken överväldigad...   Ja en del känner jag mig så. Skriver typ aldrig här längre, det vet du.    Ändå kommer besökare. Fina bästa.   Vet du?! Jag önskar dig gärna sådan...