Har ofta fått tankar utifrån vår novemberkaktus. Hur den när den satt knoppar talat till mig om framtid. Att tro på en god tid. Och det där om att man ska hålla upp med vattning för att den ska blomma. Ja ibland i livet kanske det känns torrt och som att Gud glömt av en, men Gud glömmer ALDRIG bort någon. Det kanske helt enkelt har varit en tid till förberedelse?!

I alla fall... Nu senast verkade det som om vår kaktus hade gett upp helt. Några älskade vänner föreslog att vi skulle kalla blomman för Allan, så Allan hade ramlat av.

Mysingen satte två små skott av Allan i jord. Nu för bara några dagar sedan sa Mysingen att ”Han ger sig inte, han kommer igen”.

Så nu när jag ser på Allan blir jag påmind, igen. Vi behöver inte, ska inte, ge upp. Våga tro på dig själv att du klarar!

 

Lina

21 oktober 2011 21:27

Nu har jag varit inne här flera gånger, läst och sen är det som kortslutning i hjärnan. Jag läser, men kan inte ta till mig orden, förstår inte. Jag är en aning down och orkar inte uppdatera min egen sida.
Sänder en kram och hoppas att du får en fin helg!

http://vadspelarroll.bloggplatsen.se

Ulrika

21 oktober 2011 22:21

Jag är ofta inne på din sida också Du har ju inte krav på dig att skriva, men så klart undrar ju hur det är med dig. Fina Lina. Hoppas och önskar att du ska få må bra!
Ingmar Johansson sjunger en sång, den heter Människa se dig själv. Lägger kanske ut den någon gång. Bara några ord ur den:
Så rätta på ryggen håll ditt huvud högt.
Värd att älskas här och nu ett mästerverk signerad Gud.
Tänkte på den när jag tänkte på dig. Ta hand om dig!

 

Lina

22 oktober 2011 08:22

Den låten har jag hört, tror till och med att jag har den på cd, får kolla senare. Vet att jag inte har ett tvång att skriva, men när man får ner i ord på känslor, tankar, blir det lättare att själv förstå och gå vidare.
Kram

http://vadspelarroll

Ulrika

22 oktober 2011 12:22

Precis så. Det betyder så mycket för en själv. Kram!

 

mari

27 oktober 2011 19:01

Svart på vitt göra att orden stutsar tillbaka till en o man läser o förstår sina tankar på ett annat sätt.Får nog börja skriva en blogg,men är inte så teknisk.

Ulrika

30 oktober 2011 19:50

Ja det betyder mycket att få skriva ner det man funderar på. Varför inte börja på bloggplatsen?! Jag kommer säkert vara en av dem som följer dig. Men först var det ju roligt att du skrev kommentar. Heja dig! *ler*
Kram från Ulrika

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Idag läste jag en text i Femte Mosebok. Där fick vi läsa om att  Mose inte fick se det utlovade landet. Han fick inte se det som han så länge kämpat för.   Visst känns det ganska sorgligt att läsa texten, men på samma gång beskriver den lite ...

Ja, jag vet att jag inte skriver här så ofta. Dels beror det ju på  arbetet med boken Lite godis en andaktsbok från mig till dig.    Den har funnits ett tag nu. När april är slut kan den inte köpas via nätet längre. Om du skulle köpa den bör...

Hej ni bästa!   Sist jag var här berättade jag om att texten fanns, men nu började arbetet med att sätta ihop.   Recito hjälpte mig i arbetet och den färdiga boken har funnits ett tag. Nu vill jag gärna visa för er. Kanske finns det någon ...

    Ja den bilden kunde jag ta igår. Den visar på hur många ord jag skrivit.   Nu börjar arbetet med att sätta ihop dem till en bok.   Spännande. Roligt. Nervöst. ...

Hej du fina och bästa!   Vi börjar med kategorin känslor och tanken överväldigad...   Ja en del känner jag mig så. Skriver typ aldrig här längre, det vet du.    Ändå kommer besökare. Fina bästa.   Vet du?! Jag önskar dig gärna sådan...