Alla inlägg under december 2011

Av Ulrika - 30 december 2011 17:07

De gav efter vad var och en förmådde.

Esra 2:69


Vilken underbar liten mening. Efter vad man förmådde.   

   


Häromdagen skulle jag ta ut bestick. Två knivar och två gafflar.  

När jag skulle lägga ut dem fattades en gaffel. Men hur tänkte jag.

Så såg jag... den låg kvar. På väg.

Ibland kanske det är så dumt att vi kräver alldeles för mycket av oss? Av oss sjäva.    

Men orkar inte egentligen.

Därför tyckte jag om meningen. Efter vad vi förmår.                                                          

Ingen ska behöva kräva mer av dig än du förmår. Inte du själv heller behöver kräva.

Vila i att göra det du förmår.





















Av Ulrika - 29 december 2011 16:39

Igår läste jag 2 Krönikeboken sista kapitlet.


För att HERRENS ord genom Jeremia skulle uppfyllas

hände sig i den persiske kungen Koresh första regeringsår

att HERREN påverkade perserkungen Koresh sinne så att

han över hela sitt rike lät utropa följande som också skriftligt kungjordes:
"Så säger Koresh, kungen i Persien: HERREN, himmelens Gud, har givit

mig alla riken på jorden, och han har befallt mig att bygga ett hus åt honom

i Jerusalem i Juda. Den bland er som tillhör hans folk må bege sig dit upp,

och hans Gud ska vara med honom."
2 Krön.36:22-23


Tänkte på orden, men skrev inget. Idag läste jag Esra. Det första kapitlet.


Detta hände i den persiske kungen Koresh första regeringsår.

För att HERRENS ord genom Jeremia skulle uppfyllas, påverkade

HERREN den persiske kungen Koresh sinne, så att han över hela

sitt rike lät utropa följande som också skriftligt kungjordes:
"Så säger Koresh, kungen i Persien: HERREN, himmelens Gud,

har givit mig alla riken på jorden, och han har befallt mig att bygga

ett hus åt honom i Jerusalem i Juda.
Esra 1:1-2


Samma innehåll igen. Kanske var det där om att Gud

påverkar sinnet något att tänka på?


Jag tror dels mycket på att upprepning är bra. Vi behöver höra

flera gånger för att lära. I alla fall behöver jag. Höra om Jesu kärlek.

Jesus älskar dig.


Dels tror jag på att Gud kan påverka. Gud tvingar inte, absolut inte,

men Gud ger möjlighet. Kanske ger Han på något sätt en längtan.

Längtan efter att lära känna Gud.


Är med på att det kanske kan tolkas som att Gud ju visst tvingar då?

När Han smyger på påverkan och längtan?


Slutet är ju ändå människans val. Säga ja eller säga nej.


Nu snart nytt år. Tänk om det skulle få vara ett år när du och jag

mer och mer får påverkas av Gud? Mer och mer börja längta efter Honom.


Av Ulrika - 28 december 2011 15:48

Sista kapitlet. 2 Krön 36. Sen kommer Esra. Tur att mycket finns åt oss i Bibeln.

Tänker på livet. Om att jag skrev om "ett kapitel till" en gång. Ja låt det fortsätta.

Låt livet fortsätta. Tror mycket gott väntar.


Också alla de ledande prästerna och folket gick allt längre i sin trolöshet mot Gud.

De bedrev hednafolkens alla styggelser och orenade HERRENS hus, det som han

hade helgat i Jerusalem. HERREN, deras fäders Gud, skickade sina budskap till dem

gång på gång genom sina sändebud, ty Han hade medlidande med sitt folk och sin boning.

Men de gjorde narr av Guds sändebud, de föraktade Hans ord och hånade Hans profeter,

till dess att HERRENS vrede över hans folk växte så att det inte mer fanns någon bot.

2 Keön.36:14-16


"Ska hon verkligen ge sig på de där svåra verserna?"

Ja kanske kan jag få vara med och uppmuntra dig att läsa i Gamla testamentet?

Det finns en hel del att lära där tänker jag. Inte allt är så nyttigt kanske, om en massa bråk,

inget trevligt, men lite guldkorn kan jag hitta. Ord som talar om Guds godhet.

Det skrivs om prästerna. Även de gjorde tokigt står det.

Åh... vad radavståndet krånglar för mig. 

Ibland vill det som jag vill, ibland inte.

Kom ändå fram till att skriva. Budskapet viktigare än utseendet.


Kom att tänka på människor som råkar bete sig konstigt,

som man inte kan lita på. Men du?! Kanske är det tid att bara hålla fast?

Att acceptera och leva med. Jag kan nog lära mig att leva med bloggplatsen.  

Har ju ändå varit här i tre år. 


Ja prästerna. Vi har nog alla människor runt oss som

vi tänker "inte den" och "inte den". Så händer det ändå dumt.

Vi är människor. Låt oss gärna försöka se på varandra med kärlek

och förlåtelse. Ta hand om varandra. Förlåt varandra. Ta hand om dig!


gång på gång


Ja gång på gång. Gud ger inte upp. Ännu mer nu när Jesus har kommit

kan vi lita på förlåtelse. Kan du lita på förlåtelse. Gud förlåter.


Det blev bara några få verser. Hoppas i alla fall att det kan

uppmuntra till läsning. Älskade Bibeln.

Av Ulrika - 27 december 2011 15:51

 


Dagen började tidigt för mig. Redan klockan 6, när vi eventuellt kanske

möjligen skulle åka till systerdotter. Vi skulle inte bli hämtade förrän 10,

men i min vardag innebär morgon att ha ungefär fyra timmar på sig.


Jag satt skönt och läste i 2 Krön.35 Näst sista kapitlet.


Vi kom inte iväg, men mycket bra annat hände.


Handlade. Själv.   Lite mindre än vanligt.


Skulle lämna plast till återvinning. En snäll man såg

att jag inte var så stadig, så ha hjälpte mig slänga.


Vid kassan saknade kassörskan Mysingen, jag med.

Hon hjälpte mig.


Utanför träffade jag Sara. En människa man gillar

första gången man ser. Vad glad jag blev.

Och hon kände igen mig.


Sen när jag kom körandes upp med moppen såg Mysingen mig.

Därför var han beredd att öppna dörren.   Så jag slapp mixtra med ytterdörren själv.


Och jag kunde ta sprutan.Den som ska bromsa MS.


Ja du ser man kan vända till gott det som kanske först ses som en förlust.

Det var en bra upplevelse för mig att träffa goda snälla människor. Jag blev glad.


Så tänker jag på väskan. Den står redo där.

Så småningom kommer jag nog packa ur den, men...


Tänk att få leva ett liv där man är redo?

Ja redo att tjäna Gud med det man har.

Det som finns.


För jag tror att varenda en av oss redan har saker, egenskaper,

att tjäna med.


Kanske ska du ge en hjälpande hand till någon,

precis som mannen hjälpte mig på återvinningen?

Eller kassörskan som hjälpte mig att packa varorna

(tänk på kunden efter mig som lät det ta lite extra tid).

Ja vi behöver få ge av omsorg till varandra.


Eller du kanske kan glädja någon genom att se och

känna igen henne?


Jag kanske kan få prata med systerdotter på skype imorgon!   


Sedan lagade de till åt sig själva och åt prästerna, ty prästerna,

Arons söner, var upptagna ända till natten med att offra brännoffret

och fettstyckena. Därför måste leviterna laga till både åt sig själva och åt prästerna,

Arons söner. Sångarna, Asafs ättlingar, stod på sin plats, som David, Asaf,

Heman och kungens siare Jedutun hade befallt, och dörrvaktarna stod var

och en vid sin port. De behövde inte gå ifrån sin tjänstgöring, ty deras bröder,

leviterna, lagade till åt dem.

2 Krön.35:14-15


Skulle bara ha med ett litet stycke från det jag läste.

Tänker på värde när jag läser. Att alla, alla, uppgifter

är så viktiga. Och att vi kan hjälpas åt.

Behöver kanske bli bättre på att ta vara på varandra?

Visa uppskattning till varandra?


Nu slut för denna gång.   

Av Ulrika - 26 december 2011 14:57

Kämpade genom ett kapitel. Det blir liksom suddigt i ögonen när jag ansträngt mig. 


Här är lite som jag fann:


I sitt åttonde regeringsår, medan han ännu var ung,

började Josia söka sin fader Davids Gud, och i det tolfte året

började han rena Juda och Jerusalem från offerhöjderna och

aserorna och från de utskurna och gjutna avgudabilderna.

2 Krön.34:3


Det är väldigt lätt att känna sig stressad känner jag.

Stressad för allt möjligt.


Tänker på tiden jag varit hemma. Var eller är det en tid för förberedelse?

Men ingenting händer känns det som.


Jo visst har jag fått många värdefulla vänner, på internet och i livet.

Jag har lärt mig om Gud. Lite. Jag har bloggen som betyder. Men...


Ja, man kan känna stress. Jag kan känna stress. Det var ju inte så här det skulle vara...


Då blir jag på något sätt ändå lite lugnad av vers tre. 


Ja att Josia sökte Gud när han regerat i åtta år 

(men tror att han började redan tidigare att söka Gud)

och började agera i tolfte regeringsåret. 


Orden talar om tid för mig. Tid. 


Gud har inte bråttom. Vi är redan på rätt plats när vi söker Honom.

Längtar efter att söka Gud.


Det tänkte jag på idag.



You say you're falling apart 
Reached the end of the line 
Just looking for your place in an ordinary life 
No one calls you friend 
No one even knows your name 
You just want to feel loved instead of all the pain 
You no longer have to say 
No one's listening anyway

Come here and cry on my shoulder 
I'll hold you 'til it's over 
I'll rescue you tonight 
Let my arms be your shelter 
Your hiding place forever 
I love you more than life

You're wearing a frown 
Given up on hope 
My heart is reaching out 
More then you will ever know 
Is your burden too much? 
Is it more then you can bear? 
I'll help carry the load if you're willing to share 
You no longer have to say 
No one's listening anyway

Come here and cry on my shoulder 
I'll hold you 'til it's over 
I'll rescue you tonight 
Let my arms be your shelter 
Your hiding place forever 
I love you more than life

You have had some hard times 
Had thorns placed in your side 
I know about what you've been going through 
The tears of pain are falling down 
It hurts so bad you're crying out 
Your problems won't last forever 
Let me put you back together

Come here and cry on my shoulder 
I'll hold you 'til it's over 
I'll rescue you tonight 
Let my arms be your shelter 
Your hiding place forever 
I love you 
Come here and cry on my shoulder 
I'll hold you 'til it's over 
I'll rescue you tonight 
Let my arms be your shelter 
Your hiding place forever 
I love you more than life 
I love you more than life
 




Av Ulrika - 25 december 2011 18:07

Idag på förmiddagen läste jag om Manasse.

Vad glad och tacksam jag är för stunderna.

Bara läsa. Bara vara. Behöver det. 

Kan tänka att det skulle vara bra för dig också.

Läsa i Guds ord. Bara vara. Det är du värd.


Manasse var tolv år när han blev kung, 

och han regerade femtiofem år i Jerusalem. 

Han gjorde det som var ont i HERRENS ögon, 

efter den avskyvärda seden hos de folk som HERREN 

hade fördrivit för Israels barn. Han byggde på nytt upp 

de offerhöjder som hans fader Hiskia hade brutit ner. 

2 Krön.33:1-3


De första verserna är inget roligt att läsa.

Ville bara ha med dem som bakgrund.


Lade du märke till att han gjorde tvärtemot pappa Hiskia?

Det ger mig tankar om föredömen.  De äldre kan vara föredömen, 

även de yngre. Du kan vara föredöme.


Och du som har försökt vara föredöme, det är 

värt det. Det är inte förgäves. Fastän det kan hända att 

”offerhöjder byggs upp igen” är det värt det som du har gjort. 

Var glad. Jag vet att Gud är glad för dig. Tror det.


HERREN talade till Manasse och hans folk, 

men de gav inte akt på hans ord.

2 Krön.33:10


Kan du känna kärleken hos Gud? 

Manasse gjorde mycket tokigt, 

men Gud gav ändå inte upp med honom. 

Han talade till honom och hela folket. 

Jag ser omsorg när jag läser.


Men när han nu var i nöd, bönföll han inför HERREN, 

sin Gud, och ödmjukade sig djupt för sina fäders Gud. 

Och när han på detta sätt bad till Honom, bönhörde HERREN 

honom och lyssnade till hans bön och lät honom komma tillbaka 

till Jerusalem som kung. Då insåg Manasse att det är HERREN som är Gud. 

2 Krön.33:12-13



Varför, varför? Ja varför ska det behöva gå så jättelångt  innan man kommer till Gud eller tillbaka till Honom. Varför?


Du kanske kan pröva redan nu?

Och vi kan läsa att Gud lyssnade.

Gud lät honom komma tillbaka.

Gud låter dig och mig komma tillbaka.

Av Ulrika - 23 december 2011 18:37

Idag på morgonen. Då skulle jag se på en kommentar 

och vidare till hennes sida genom en länk.


Sidan du försökte nå finns inte


De orden möttes jag av.


Jag kände oro. Var hon inte där.

Jag tänkte på Gud. Hur man nästan

Kan få för sig att Han inte är där.


Jag kan läsa nu hur dumt det låter...

Klart att Gud är där. Nära dig. Nära mig.


Nu senare har jag förstått att det handlade

om ett pyttelitet stavfel. Därför fungerade inte länken.


Nu blir det många tankar. Om fel.

Om synder. Det hade ju inte spelat någon roll 

om ordet hade många stavfel eller bara få, 

jag hade ju kommit fel i vilket fall som helst. 


Vi står med skuld, men Jesus har betalat. 

Liten eller stor. Genom Jesus är vi förlåtna.

Genom Jesus är du förlåten.


Många tankar sa jag


Sidan du försökte nå finns inte.


Gud som du försöker nå, Han finns inte.


Har människor sagt det till dig?

Har du tänkt det själv? Ingen ide´?


Då vill jag så klart gärna säga till dig 

och till mig, att se igen. Pröva igen.


I morgon är det julafton.

Önskar dig att det skulle få vara en lugn dag.

Du är värd att bara få ta hand om dig. Vara.


Av Ulrika - 20 december 2011 15:59

  


Märker att tiden går. Vad hände med ett inlägg per dag?   

Det försvann om det någonsin fanns. Men jag tänker på er, på dig.


Tänker på jul och att jag önskar en bra jul. En mysig och fridfull.

Rädd för att peka och säga att det måste vara en alldeles speciell helg.


Vi är nog många som inte orkar hysteri. Låt det bara få vara lugnt.

Du har rätt att vila och bara vara. Önskar dig mycket vara. 


Var rädd om dig!

Presentation

Fråga mig

13 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
      1 2
3
4
5
6
7
8
9
10 11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26 27 28 29 30
31
<<< December 2011 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik


Skapa flashcards