Alla inlägg under januari 2012
Här har vi vår sköna vackra novemberkaktus. Den har liksom nästan dött,
kanske är det helt och hållet, men vi vill ge den en chans. En chans till.
Så då har vi satt lite som var kvar. I en kruka. I ljuset.
Jag ger den vatten då och då. Hoppas så mycket att den ska komma igen.
Nu är det här en liten blomma, och jag vet ju inte hur det går. Men...
Tänker på Gud. Tänker på Hans kärlek.
Kanske det alldeles känns som om man gått sönder. Inget kvar.
Härom morgonen vaknade jag och grät. Hur kan man göra det på morgonen?
Kände mig slut på något sätt.
Då vill jag påminna dig och mig om Gud.
Tror du inte Gud plockar ihop oss, ger näring och ljus?
Är rädd om oss. Tar hand om.
Det vill jag vara med och tro. Och jag vill gärna berätta för dig.
Uppmuntra dig. Och säga att Gud vill göra det bästa för dig.
Gud älskar dig.
Jag lyfter ögat mot himmelen
och knäpper hop mina händer.
Du käre Gud, som är barnens vän,
till dig min tanke jag vänder.
Tack för allt gott du mig ständigt ger
att känna, älska och äga.
Tack, gode Fader, för mycket mer
än jag kan tänka och säga.
Så skydda mig med din starka hand,
du Fader god utan like,
och låt mig växa för livets land,
som är ditt himmelska rike.
(Johan Ludvig Runeberg, 1857)
Adolf Fredriks Bachkör
Directed by Anders Öhrwall
Tyckte nästan vårt kort på inköp var lite gulligt.
För någon vecka sedan fick vi storköpsrabatt.
Den utnyttjade vi. Handlade. Elmoppen blev fullpackad.
Jag tänker fortfarande att vi får ta en dag i sänder. Vila.
Jag behöver själv lära mig och påminna att jag duger bara jag är.
Du duger för du är. En härlig fantastisk människa.
Samtidigt... finns så mycket för oss att ta vara på.
Kanske behövs det ett speciellt sätt att lösa "görandet" på,
men då behöver vi inte, får inte, vara rädda att använda den hjälp
som behövs.
Det här är ett inlägg jag hade för ungefär ett år sen:
Vi har en blomma som inte mår så bra. Nästan på gränsen till att ge upp.
Idag ställde jag den i fönstret. Det kan ju hända att den blir lite gladare med mer ljus?
Hur det nu blir med blomman. Murgröna tror jag. Vet inte.
Men jag vet om Gud. Känner Honom lite. Och jag vet att Han har hopp för dig.
Låt Gud få ställa dig i ljuset. Omsluten av Hans kärlek. Av Guds kärlek.
Där kan du få ny kraft. Få växa. Få liv. Det finns hopp för dig!
I detta hopp har vi ett tryggt och säkert själens ankare som når innanför förlåten
Heb.6:19 (Folkbibeln)
Detta hopp om frälsning är ett starkt och pålitligt ankare för vårt liv. Det är tryggt och säkert och sträcker sig ända in i den himmelska helgedomens allraheligaste.
Heb. 6:19 (Levande Bibeln)
Här nedanför ser du hur blomman ser ut idag.
Ett år senare och med en hel del ljus.
Jag blir glad när jag ser skillnaden.
Det fyller mig på något sätt med hopp.
Du är mitt ljus
Du är min lampa
Allt jag förmår
Kommer från dig
Du är min kraft
Du är min styrka
Du är den plats där jag får
Vila ut
Jag sträcker mig mot dig Gud
Hör mig när jag ropar
I nödens stund ger du rum
Öppnar stängda vägar
För du är ju så god
Så god mot alla
Och mot mig
Min Gud ingav mig i hjärtat
Neh.7:5
Så härliga ord. MIN Gud lade jag märke till nu.
Tänk att Gud vill vara nära dig. Känna dig.
Det jag först tänkte på var orden ingav mig i hjärtat.
Det längtar jag själv efter väldigt mycket, att Gud inger.
Ja en så nära relation med Gud att man på något sätt vet
vad Han tänker och känner. Låta sig påverkas av Gud.
En sådan relation är du välkommen att ha. En nära relation
med Gud.
Att lära känna dig är min längtan
Att lära känna dig
Att träda nära, nära ditt hjärta
Se vem du verkligen är
Du är min Far och jag är ditt barn
Jag vet att du älskar mig
Att va i din närhet, höra dig tala
Det är det enda för mig
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
|||||||||
2 |
3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 | |||
9 | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 | 15 | |||
16 | 17 | 18 | 19 | 20 | 21 | 22 | |||
23 | 24 | 25 | 26 | 27 | 28 | 29 | |||
30 | 31 | ||||||||
|