När tre av Jobs vänner fick höra om alla de olyckor
som hade drabbat honom, kom de var och en från sin ort:
Elifas från Teman, Bildad från Sua och Sofar från Naama.
De enades om att de skulle gå till honom för att visa sitt deltagande
och trösta honom. Men när de på avstånd fick se honom och inte kunde
känna igen honom, brast de i gråt och rev sönder sina mantlar och kastade
stoft mot himlen, ner över sina huvuden. Sedan satt de med honom på marken
i sju dagar och sju nätter utan att någon av dem sade ett ord till honom,
eftersom de såg att hans plåga var mycket stor.
Job 2:11-13
 

Ett ställe jag läser i nu är Job. Inte varje dag, men så ofta jag kan. 
Job drabbades av mycket olycka. Det här var andra prövningen.
Skulle han lämna Gud?