Det hände sig när vi var på väg hem från Nora. Där besökte vi Cicci.

Köpte en tavla. Så mycket känsla i hennes tavlor. Dessutom stickar

hon änglar. Har en hemma. Malmbergstittin.

Ser du parkeringen? Mycket plats finns kvar. Visst tror jag att det

mycket också berodde på att den andra bilen (som redan hade åkt)

hade brett ut sig så vi fick lämna plats. Men ändå...

Jag tänkte en del på att själv våga ta plats. Våga lita på.

Våga lita på att Gud är med hela tiden. Han blir glad när

vi vågar ta steg. Så tänker jag. Samtidigt är det viktigt att

kanske stiga åt sidan ibland? Låta andra ta plats. Vi behöver varandra.

Utvidga platsen för din boning, spänn ut tältdukarna som du bor inunder

och spar inte. Förläng dina tältlinor och gör dina tältpluggar starka.   

Jes.542