övertygad om att vad Gud hade lovat, det var Han också mäktig att hålla.

Rom.4:21

Vi är inne i veckan med temat Guds mäktiga verk.

Kanske har jag redan berättat om löftet till mig från

Gud att bli frisk?

Jag gissar att det nog är 13 år sen kanske. Jag har en 

del svårt med det. Känner mig inte så särskilt sjuk.

Visst är det saker jag inte kan göra, och saker jag

fått försaka (det ger sorg), men riktigt sjuk känner

jag mig inte. Är det fel tro?

Jag kommer ändå aldrig att sluta tala och påminna

om att Gud är stor. Att Gud kan.

Ibland tar det bara lite tid eller kanske ser annorlunda

ut?

 

Christina

18 mars 2013 19:21

Ja Gud är stor! Och Gud bryter aldrig ett löfte. Ibland tänker jag att det är vi som är så fokuserade på exakt det vi vill ha av Gud att vi ibland inte ser det Han egentligen ger oss. (även om det är bättre än vad vi nånsin kan tänka oss).

http://i-guds-tjanst.bloggo.nu

Ulrika

18 mars 2013 19:35

Ja det är nyttigt sätta sig ner och se det goda som vi, jag, ändå har.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Idag läste jag en text i Femte Mosebok. Där fick vi läsa om att  Mose inte fick se det utlovade landet. Han fick inte se det som han så länge kämpat för.   Visst känns det ganska sorgligt att läsa texten, men på samma gång beskriver den lite ...

Ja, jag vet att jag inte skriver här så ofta. Dels beror det ju på  arbetet med boken Lite godis en andaktsbok från mig till dig.    Den har funnits ett tag nu. När april är slut kan den inte köpas via nätet längre. Om du skulle köpa den bör...

Hej ni bästa!   Sist jag var här berättade jag om att texten fanns, men nu började arbetet med att sätta ihop.   Recito hjälpte mig i arbetet och den färdiga boken har funnits ett tag. Nu vill jag gärna visa för er. Kanske finns det någon ...

    Ja den bilden kunde jag ta igår. Den visar på hur många ord jag skrivit.   Nu börjar arbetet med att sätta ihop dem till en bok.   Spännande. Roligt. Nervöst. ...

Hej du fina och bästa!   Vi börjar med kategorin känslor och tanken överväldigad...   Ja en del känner jag mig så. Skriver typ aldrig här längre, det vet du.    Ändå kommer besökare. Fina bästa.   Vet du?! Jag önskar dig gärna sådan...