Vår skrivare mår inte så bra. En gång när jag skulle skriva ut

fick den som spader. Bara hakade upp sig.

Tur att Micke var hemma då. Han kunde nå upp till skrivaren

och ordna avstängning.

En senare gång var jag tvungen att skriva ut. Micke var inte hemma.

Skulle jag våga?

Det kom sig så att jag tryckte på ”print”. I vanliga fall för att känna mig

lite mer säker tar jag bara en åt gången.

Men den här gången... Utan att veta om att det var tre jag

tryckte iväg så var det tre.

Som tur var gick det bra. Puh!

Lite har jag funderat på händelsen. Är det så ibland att man gör bra

i att göra utan att riktigt tänka efter först? Tar klivet?

Å andra sidan tror jag Jesus pratade om att tänka igenom sina beslut innan.

Kan det ibland få vara så att man börjar göra innan man blir alldeles rädd?

Att det kan vara bra?

Om jag säger innan jag tar klivet att jag vill göra det med Jesus känns det ok tänker jag.  

Det här blev ett litet ”frågeinlägg”. Jag tror jag själv ”håller mest med om slutet”.