Vi får läsa Davids lovsång. Den är fler än verserna här,

men några av verserna kanske kan få uppmuntra särskilt

Du och jag får vara med och tacka och åkalla Herrens namn.

Vi uppmanas till det. Den som söker Herrens namn kan glädja

sig av hjärtat. Och vi kan få göra Herrens gärningar kända. 

Vi ska berömma oss av Hans heliga namn. Undrar hur det är? 

Tänker att få vara stolt för Guds namn. För Jesu namn. 

Vi kan vara stolta! 

Att berömma är förresten till exempel att lovorda och ge 

komplimang. Gud är värd varenda komplimang vi kan 

komma på. 

Du och jag är alltid alltid rätt när vi söker Herrens ansikte. 

Söker vara nära Gud. 

I texten uppmanas vi också att påminna oss om vad Gud redan 

gjort i våra liv. 

Vi har en historia. Du har och jag har. Det kan nog inte vara bara 

fel och tokigt att tänka på det som varit? Det kan vara många 

goda minnen. Var rädd om dem. Vårda dem. När det är bra minnen.

Det kan också vara bra tänker jag när vi möter varandra, att människan 

framför dig har en historia. Och det som kan kännas lite spännande för 

mig och väldigt stort är att jag tror på Gud som varit med hela tiden. 

Han kan historien. Han vet om våra liv. Gud vet om det som var bra 

och Han vet det som var dåligt. Och genom allt, genom allt har Han 

älskat oss. 

"Tacka HERREN, åkalla hans namn, gör hans gärningar kända 

bland folken! Sjung till hans ära, lovprisa honom, tala om alla 

hans under. Beröm er av hans heliga namn! De som söker HERREN 

må glädja sig av hjärtat. Fråga efter HERREN och hans makt, 

sök alltid hans ansikte.  Tänk på de under han har gjort, på hans 

tecken och hans domslut, ni Israels barn, hans tjänare, ni Jakobs 

söner, hans utvalda.

1 Krön.16:8-13