Nu är det sista kapitlet på första Krönikerboken.

Saknar lite att få skriva om nya testamentet,

men på samma gång… En del nyfiken är jag på

andra Krönikerboken också. 

Jag gissar att det nog är mest för mig själv

jag skriver. :) Men gillar trots allt. 

Nu tänker jag lite extra på en av verserna.

Läs om du vill.

Nej, från dig kommer allt, och ur din hand har 

vi gett det åt dig. 

1 Krön 29:14

Det är David som ber till sin Herre, din och min 

Herre. David ger med sina ord en lovsång till Gud.

På den tiden när jag kunde skriva för hand (så det 

finns inte sparat på datorn) skulle jag predika hemma

i Mölndal. 

Jag kommer ihåg det för jag skämdes lite efteråt.

Jag hade talat om att ge VÅRA gåvor till Gud,

ge VÅRAN tid. Vår…

Jag har nog blivit lite klokare nu kanske. Och jag

håller med Davids ord. 

Vi kan ge, du och jag, för att Herren har gett oss.

Det kan vi ge vidare. Får ge vidare. 

Tack Gud för gåvor Du har gett oss. Egenskaper

som är värdefulla. Hjälp oss Gud att ge vidare. 

Och hjälp oss gärna att se värdet i det som är vi.

Vi är rika för Du är med Jesus. 

Det var första gången som jag hade med en 

liten bön i reflektionen. Tror nog att det kan 

hänga ihop med att orden som blev är en längtan

för dig och för mig, om att mer se värdet i oss

själva och i varandra. 

Och en del om möjligheten du och jag har.

En möjlighet tillsammans med Gud.