Alla inlägg under mars 2014

Av Ulrika - 30 mars 2014 10:00

Tänk att jag klarade att gå svenska kyrkans grundkurs.

Nästan ett helt år. 

 

Varje vecka fick vi skriva utifrån söndagens tema.

Det här är vad jag skrev då, gillar det lite.


Jag funderade på bröd. Om vi tänker vanligt kan
det var torrt. Det kan vara segt. Ganska nybakat.

Helt nybakat.


Jag tror att vi helst väljer nybakat bröd.

Gärna helt nybakat.


Jesus säger att Han är livets bröd. 


Så jag går över i tanken om hur jag skulle vilja möta Jesus?

Visst har vi väl alla rätt att möta Jesus nybakad? :) 


Tänker att vi inte ska behöva tänka att det är nog eller räcker

med att vi mötte för en tid sen. Vi har rätt att se nya saker hos

Jesus tänker jag. Gärna så mycket ”varje dag” vi orkar.


Det kanske lite handlar om en slags tro? Israels folk kunde ju inte

se på kvällen att bröd skulle komma nästa dag.  


i morgon bitti skall ni få så mycket bröd ni behöver. Då skall ni inse

att jag är Herren, er Gud.”
2 Mos.16:12

 

Det blir som en utmaning för mig. Att ”alltid ha Jesus färskt i mitt liv”

och att lita på att även om jag inte ser nu så kommer bröd i morgon. 

 

alla hade fått vad de behövde står det i 2 Mos.16:18

 

Det talar om trygghet för mig. Om det skulle vara så att livet bjuder

på segt och torrt bröd (inte Jesus nu) så skulle det nog ändå kunna

få vara så att vi har nog. Vi har det vi behöver. Men rätt att längta

efter mer kan ingen ta ifrån oss.

 

Förlåt att bröd går från att betyda Jesus till att betyda vanligt bröd

och blandat. Fram och tillbaka. Snurrigt huvud. :) Men det var lite

så jag kom att tänka.

 


Önskar du har en bra söndag!

 

Av Ulrika - 29 mars 2014 10:00

Lördag... 

 

Kommer du ihåg att söndagen handlade om löftet 

till Maria? Och att hon vågade säga ja?

 

Lite smått kanske man, jag, känner stress.

 

Kan det inte vara bra då att tillåta sig lugn och vila?

 

En gång berättade jag om taxichaufförren som letade 

upp sången "Stilla växer det goda fram".

 

Det vill jag gärna önska dig och mig.

Ro att låta växa stilla. Lita på att Gud 

är nära och bär.

 

Även sakta fungerar.

Av Ulrika - 27 mars 2014 10:00

Rudolf - betydelsen ära, beröm och varg

Ralf - en kortform av det fornnordiska Rāðulfr,

som är sammansatt av ráð ’råd’ och ulfr ’ulv, varg

 

Jag erkänner... blivit lat att tänka ut namn och betydelse.

Kopierar bara in. 

 

Ja nog är vi värd att bara få ta det lugnt ibland?!

Av Ulrika - 26 mars 2014 10:00

HERREN har sagt att Han vill bo i dunklet. 

2 Krön.6:1


När jag läste de orden kom jag att tänka 

på - varför vill Gud bo i dunkel? Vill Han

inte bara ropa ut och göra sig tydlig att

Han finns och att Han lever?


Tog reda på synonymer som kanske hjälper

att tänka vidare.


En synonym till dunkel är hemlighetsfull.

Går man ett steg till i jakt på synonymer

får man ordet gåtfull.


När jag läste de orden kunde jag nästan på

känna att - ja det är klart då att Gud vill vara

dunkel…


Gud är en skatt som är värdefull att hitta, 

en skatt som på ett sätt är hemlighetsfull 

och gåtfull. 


Jag håller på att upptäcka (ja trots ett långt

liv med  lång tid kristen håller jag på).

Upptäcka skatten.


Salomo ber sen en bön. Jag kunde känna 

det som att han även bad för dig och mig,

främlingar.


När Salomo bad tänkte jag en hel del på 

att ha känsla för medmänniskor. Medkänsla

för och omsorg.


Det tänkte jag på i kapitel sex. Dels att

du och jag har gåvan att upptäcka vår 

gåtfulla Herre. Gärna Jesus. 



Och jag tänkte på att få känna medkänsla

för sina medmänniskor. Omsorg. Ja till

och med att kanske kunna få be för 

människor och för situationer.


Av Ulrika - 23 mars 2014 10:00

Guds mäktiga verk. Tänker att det nog kanske blir

små bitar från de tre texterna idag. Lite med tanke 

på att du och jag hör samman med Gud. Han hjälper. 


1 Samuelsboken 2:1-10. Först är det del av vers 2. 

Det finns ingen som är lika mycket kvar att lita på

och stå på som vår Gud. Gud är kvar.


Ingen klippa är som vår Gud.


I vers fyra läser vi om att rusta med kraft. Visst kan

vi nog ganska ofta känna oss stapplande. Jag vill själv 

lägga till att det väl inte kan vara du och jag som själva

rustar oss? Vi kan få be till Gud tänker jag att Han skulle

rusta oss med kraft. 


Det handlar inte om ”blir det så blir det”, det är ju ändå

ett beslut att be om att bli rustad…


men de stapplande rustar sig 

med kraft.


Skönt med en liten strof som påminner dig och mig

om att det ju är Gud som rustar och som reser oss upp. 

Det är från vers 8. 


Han reser den ringe upp ur stoftet

 

Livet kan ibland kanske kännas som alldeles för mycket 

”stoft”. Synonymer är pulver, damm, aska. Som inget värt?

Önskar dig och mig få se hur Gud reser oss upp. För att 

kanske ”sätta bland furstar”. Tänker att de nog menar att 

Gud reser upp till något riktigt bra.  

 

för att sätta honom bland furstar.


Det blev inte tre… Däremot kan jag inte lämna söndagens

text utan Marias, Jesu mors, ord. Tänk att helt och hållet få

lita på att det är Gud som gör verket. Han reser upp. Han rustar.

Gud finns alltid kvar.


Ty för Gud är ingenting omöjligt." Maria sade:
"Se, jag är Herrens tjänarinna. Må det ske med mig
som du har sagt." Och ängeln lämnade henne.
Luk 1:37-38

 

Presentation

Fråga mig

13 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
          1 2
3
4 5 6 7 8 9
10 11 12 13 14 15 16
17
18 19 20 21 22 23
24
25 26 27 28 29 30
31
<<< Mars 2014 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik


Skapa flashcards