Prövningens stund. Önskar mycket att jag skulle
ha någon lätt och enkel regel för dig och mig att
komma ur den. 

Det kan hända att just det sista ordet kan bli en
liten påminnelse. Den. Ja visst kan det nog vara
så att var och en av oss hamnar i en slags pröv-
ningens stund någon gång i livet.

Ibland enklare och ibland svårare.

En av texterna idag handlar om Adam och Eva.

Ormen… det där onda som vill påverka oss negativt
visar en tydlig taktik i texten.

Har Gud verkligen sagt
1 Mos.3:1

Vad ofta vi kan, jag är en av dem, luras
att sluta tro på det Gud har sagt. Det Jesus
sagt och säger.

Önskar vi mer och mer skulle få ta tillbaka
det som ju är talat till oss. Tal om liv och
frid. Om glädje. Det tillhör oss. Det kan hjälpa
oss i prövningens stund. Ta tillbaka.

Kvinnan svarade ormen: "Vi får äta av frukten
från träden i lustgården, men om frukten på det
träd som står mitt i lustgården har Gud sagt:
Ät inte av den och rör inte vid den, ty då
kommer ni att dö." Då sade ormen till kvinnan:
"Ni skall visst inte dö!
1 Mos.3:2-4

Än en gång luras Eva på sin tro.
Jag tänker på uttrycket ”än en gång”.

Hur vi om och om igen drabbas av
prövning. Ska det aldrig ta slut.

Ja Eva visste vad det var som var sant
och riktigt. Hon kunde till och med säga
orden.

Ändå. Ändå misslyckades hon.

Vi kan kanske vara flera som känner
att vi ofta misslyckas.

Vill men kan inte, känner jag igen mig i.
En slags trötthet är nog min prövning

(vad är din?)

Vi får även följa med i texten när Adam
och Eva möter på Gud där i lustgården.

Jag tänker an del på hur vi lätt kan verka
hamna i situationer där vi skyller på varandra.

Och skyller på ormen. På djävulen. 

När vi hamnar i prövningens stund, för den
tiden kan jag tänka kommer, ska vi gärna börja
tänka på att ta ansvar själva.

Inte börja skylla på andra människor, inte på Gud,
inte på djävulen (men kanske bli medveten om att
han vill stjäla och göra ont). Ta ansvar. Det är vi
värda.

Vid kvällsbrisen hörde de Herren Gud vandra i
 lustgården. Och mannen och hans hustru gömde
sig för Herren Guds ansikte bland träden i lustgården.
Men Herren Gud kallade på mannen och sade till honom:
"Var är du?" Han svarade: "Jag hörde ljudet av dig i
lustgården och blev förskräckt eftersom jag är naken.
Därför gömde jag mig."  Då sade han: "Vem har berättat
för dig att du är naken? Har du ätit av det träd som jag
förbjöd dig att äta av?" Mannen svarade: "Kvinnan som
du har satt vid min sida, hon gav mig av trädet, och jag åt." 
Då sade Herren Gud till kvinnan: "Vad är det du har gjort?"
Kvinnan svarade: "Ormen förledde mig och jag åt.”
1Mos.3:8-13

Kyrkoårets text tar slut vid vers 13, men jag vet
mer…

hennes avkomma.
Han skall krossa ditt huvud

1 Mos.3:15

Det pratas om Jesus. Han vann.

Visst blev det en jätte jätte lång text.
Kom jag fram till något då tro?

Att vi inte ska känna oss dumma eller dåliga
när vi hamnar i prövning. Alla gör det.

Vi får gärna ta tillbaka ord som Jesus talat
till oss. Vi kan läsa eller lyssna. Påminn
dig om vad som är sant.

Vi ska föresten inte vara rädda när Gud
söker upp oss. Det gör Han för att Han
älskar oss och vill ha tag på oss.

Det hör inte heller till oss att skylla på
andra. Vi är värda att ta ansvar.

Tack att jag fick skriva. Det finns två
ställen till, men de hoppar vi över.