Du får först läsa en text som handlar om när
Elia mötte sin hjälpare. 

Herren sade: "Gå ut och ställ dig på berget
inför Herren." Och se, Herren gick fram där,
och en stor stark storm, som ryckte loss berg
och bröt sönder klippor, gick före Herren.
Men Herren var inte i stormen. Efter stormen
kom en jordbävning. Men Herren var inte i
jordbävningen. Efter jordbävningen kom en eld.
Men Herren var inte i elden. Efter elden hördes
ljudet av en svag susning.Så snart Elia hörde detta,
gömde han sitt ansikte med manteln och gick ut och
ställde sig vid ingången till grottan.

1 Kung.19:11-13

Lägger du märke till hur Gud kallar oss på
plats att möta Honom? Kom till mig säger
Jesus.

På den sista dagen, den största i högtiden,
stod Jesus och ropade: "Om någon törstar,
så kom till mig och drick!

Joh.7:37

Jag är en av dem som får för mig att mötet

med Hjälparen (min hjälpare och din hjälpare)
måste gå till på ett särskilt sätt. Bara då
gäller det.

Visst låter det dumt.

Du och jag kan få mötet med vår Gud på ett
alldeles personligt sätt. Förringa inte det sätt
som är ditt. Jag ska inte förringa mitt.

Jag kan inte låta bli att ta med dig till
Apostlagärningarna också. Det var där
jag på något sätt ”fastnade” i början av
mina tankar. 

Om du vill kan du få läsa andra avdelningen.

Då vände de tillbaka till Jerusalem från det
berg som kallas Oljeberget och som ligger
nära staden, en sabbatsvägdärifrån.
Och när de kom dit gick de upp till det rum
i övre våningen där de brukade uppehålla sig
- Petrus, Johannes, Jakob, Andreas, Filippus,
Thomas, Bartolomeus, Matteus, Jakob, Alfeus son,
Simon ivraren och Judas, Jakobs son. Alla dessa
höll endräktigt ut i bön tillsammans med några kvinnor,
bland dem Jesu mor Maria, och vidare hans bröder.
Apg.1:12-14

När jag läser texter ser jag att man ofta kan
se olika delar i texten. Man kan betona olika
saker. 

En sak jag kan tänka på är ”de vände tillbaka”.
Undrar hur de kände sig? De som hade fått så
många goda tankar och visioner för framtiden.
Så verkade det ta slut…

Vad hade hänt om de stannat kvar. Kanske i
det som var en slags sorg?

Men de bestämde sig för att gå. Tror att det
nog kan vara så att jag är en av dem som
behöver bestämma mig för att gå.

Lite lämna det som verkade bli ett slags
nederlag. 

Ja det är mörka ord, men kanske viktiga?
Viktiga för mig. Hjälper mig tänka. När jag
om ett år läser här igen önskar jag ha ”kommit
ur gropen”. Jag önskar dig kunna lämna. 

En sak till är ”där de brukade”. Önskar oss
ha goda vanor. Just för mig kanske det
handlar om att ”vända” och vända till en
god vana.

En tredje sak jag tänkte på att alla var med.
De höll ”endräktigt” ut i bön. 

Att leva i endräkt har flera synonymer: enighet,
sämja, sammanhållning, samförstånd, samdräkt,
harmoni, frid och försoning.

Två av sakerna handlar en hel del om vårt
personliga liv. Att försöka lämna det som man
tror är ett nederlag och att gärna återgå till en
god vana.

Det tredje handlar om oss tillsammans. Vi
behöver varandra.

Angående kyrka… Vi behöver hålla ihop.

Tror inte det är något som bygger upp när
vi håller på att dela oss hela tiden… Det är
ju Jesus vi alla tror på. 

Det betyder inte att ”allt möjligt” ska godkännas.
Men måste man delas? 

Brukar inte yttra mig i diskussioner, men
texten idag gjorde tanken…

Önskar dig du har en god söndag!