Nu har jag läst sista kapitlet på Esra bok.

Jättekonstigt slut. 

Bland dessa fanns kvinnor som hade fött barn. 

Esra 10:44

Det hade handlat om att Israels folk hade tagit

till sig seder och bruk som egentligen inte tillhörde

dem. Kvinnorna de gift sig med (varför står det inte

om att det ju likaväl kunde varit tvärtom?) hade 

fört handlingar som inte hade med Gud att göra

till folket (så har jag tolkat). 

Det kanske handlade om något ockult? 

Ser du det oskyldiga barnet framför dig? 

Jag gör det.

Mitt där som det hade blivit tokigt och 

fel, där fanns barnen. Värda att älska. 

Värda att ta hand om. Värda. 

Tänk dig in i nutid…

Finns det du som varit glömt barn? 

Som har vuxit upp i en situation som

inte alls var bra för dig. Som har gjort

dig illa? 

Önskar då att vi kunde se oss så som vi är.

De vi är. Älskade och värda. Önskar oss se

och förstå det.