Alla inlägg den 4 februari 2015
Det var Nehemja som fick uppdrag
att bygga upp sin stad igen. Bygga
upp och låta människorna må bra.
En av sakerna jag tänker på när jag
läser är att Nehemja hade mycket
av medkännande med människorna
eller kanske mer med situationen
som var. Han såg det som var brutet,
det som hade blivit fel.
Det fanns inte längre det skydd som
behövdes.
Det hände i månaden Nisan, i Artasastas
tjugonde regeringsår, då vin stod framför
kungen, att jag tog vinet och gav det åt
honom. Och jag hade aldrig tidigare visat
mig bedrövad inför honom. Han frågade
mig: "Varför ser du så bedrövad ut? Du är ju
inte sjuk. Du måste ha någon hjärtesorg."
Då blev jag mycket rädd och jag sade till
honom: "Må konungen leva för evigt!
Skulle jag inte se bedrövad ut, när den stad
där mina fäders gravar finns ligger öde och
dess portar är nerbrända?" Kungen sade till mig:
"Vad är det då du begär? Då bad jag till himmelens
Gud, och svarade sedan kungen: "Om det behagar
konungen och om din tjänare funnit nåd inför dig,
så sänd mig till Juda, till den stad där mina fäders
gravar finns, så att jag kan bygga upp den igen”
Neh.2:1-5
Nehemja kände sorg.
Undrar tro hur vår Herre Jesus ser på vårt
land, vår stad? Jag vet att Han är fylld av
kärlek till oss människor, men kan det
nog vara så att situationen ofta har
blivit tokig och knäpp. Då när inte
skyddet finns.
Vi behöver fler som är som Nehemja
som ber och vädjar för sitt folk. Kanske
kommer det inte sluta med något synligt
resultat men ett andligt?
Nehemja i alla fall, han kände för
situationen. Han reagerade på det
som blivit fel.
En av verserna, ja för så kan det
vara när Bibeln läses, en av verserna
lyste på något sätt fram. Vers 12.
Sedan steg jag upp om natten tillsammans
med några få män, och jag hade inte talat
om för någon vad min Gud lagt på mitt hjärta
att göra för Jerusalem.
Neh.2:12
Jag skrev om att känna medkänsla
för situationen och reagera.
Här är Nehemja lite mer hemlighetsfull,
eller berättar att han har varit.
Kan det nog vara så att vi först inte
ska ”ropa ut de stora planer vi har”?
Och det är också inget fel att låta
planer ta tid.
Vi kan få vara nöjda med det lilla.
Jag kan.
Om natten drog jag ut genom Dalporten
fram mot Drakkällan och Dyngporten
och undersökte Jerusalems murar.
De var nerbrutna och portarna var
förtärda av eld.
Neh.2:13
Det har hittils blivit tre små punkte
Att gärna få känna för situationen
landet, staden är i man är i. Kanske känna nöd att be för.
För sig själv och för staden.
2. Vi behöver inte ropa ut det första
vi gör planer vi har. Låt gärna byggandet
ta tid.
3. I vers 13 tänker jag på just detta
att låta sig undersöka. Kom aldrig med
någon slags förutfattad mening om hur
människan eller platsen är. Nehemja
undersökte.
Nu på slutet av kapitlet gör Nehemja
det tydligt vilka tankar och planer
han har tillsammans med Gud.
Hans ord uppmuntrar och gör att
de blir flera som börjar arbeta
tillsammans.
Ingen ska behöva arbeta själv.
Vi är tillsammans.
Jag talade om för dem hur min Guds goda
hand hade varit över mig och vad kungen hade
lovat mig. Då sade de: "Låt oss stå upp och bygga!",
och de fattade mod för det goda verket.
Nehemja 2:18
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
|||||||||
2 | 3 |
4 | 5 | 6 | 7 |
8 |
|||
9 |
10 |
11 | 12 |
13 |
14 |
15 |
|||
16 | 17 |
18 | 19 |
20 |
21 | 22 |
|||
23 | 24 | 25 | 26 | 27 | 28 |
||||
|