Så mycket har ändrats för mig på elva år.
Ja, för det är elva år sen jag predikade om detta.
Längtan efter sol. Läs gärna om du vill hur jag skrev då.
Gud är med dig - alltid.

Tror fortfarande att det är så att Gud är med alltid.
Han finns där bakom molnen.

Nu är det bara så att jag inte klarar värme så bra.
Så sa de igår att vi kanske skulle få lite regn.

Det kom. Vi fick del av regnet!!!
För elva år sen hade jag kanske inte jublat,
men nu blev jag glad.

Så går tankarna... Vi fick del!
Du kan få del! Av Gud tänker jag på då.

Gud är där för dig. Det är en öppen väg.
Gud har så mycket gott som jag tror att
Han vill ösa över oss. Regna över oss.

På den sista dagen, den största i högtiden,
stod Jesus och ropade: "Om någon törstar,
så kom till mig och drick.
Joh 7:37

Jag målade upp det lilla hjärtat förut.
Där brukar det står vår matsedel. *ler*

Nu allra först är det bara tomt.
Ja, matsedeln börjar på måndag och två veckor fram.

Det är helt tomt nu. Vet inte vad som ska komma.
Och vet du vad? Just då sjöng Bryan Adams på radion.
”Open road”. Du kan lyssna på den via länken tror jag.
Här är sången. Texten ska finnas här.

Visst är livet som en öppen väg?
Så många möjligheter. Kanske för mycket ibland.

Eller så kanske man tänker eller känner
att livet bara är slut, inga möjligheter?

Då kanske den här lilla händelsen kan uppmuntra.
Jag blev i alla fall uppmuntrad.

Gud är så härlig. Hade inte lyssnat på radio
så mycket innan, men nästan direkt kom denna
sång och just när jag hade gjort schemat.
Och när jag hade tänkt på möjligheter på det tomma.

Sen känner Gud mig. Och Han känner dig!
Gud vet hur jag tänker och funderar.
Så då nästan ”slängde Han in sången”.
Ville kanske påminna mig om att det finns
så mycket som Gud har tänkt för mig.
Så många möjligheter.

Och jag vet att Gud har möjligheter för dig också.
Och jag vet att Han leder.

Jag vet vilka tankar jag har för er,
säger HERREN, nämligen fridens tankar
och inte ofärdens för att ge er en framtid och ett hopp.
Jer.29:11

Jag vill lära dig och undervisa dig om den väg
du skall vandra, jag vill ge dig råd och låta mitt öga vaka över dig.
Ps.32:8

För ganska lång tid sedan skickade jag en gratulation till några som varit gifta två år. Pappersbröllop. 

Papper tänkte jag. Pappersflygplan?

Så skrev jag en liten kort text till dem. Om att våga kasta sig ut och att veta vem som tar emot. 

Vi har Gud som tar emot. Du har Gud som tar emot! Jag har Gud som tar emot!

Du kan få läsa delar av texten här om du vill: 

Ibland kan det ju kännas som om man kastas ut, vet inte vart man hamnar. Men planet kan också kännas positivt. Att våga. Och det där med att man inte riktigt vet vart eller hur man kommer... Jag vill gärna påminna om att Gud är där och tar emot. Det vill jag tro på. Det vill jag påminna om. Dig och lika mycket mig.

Här följer delar ur Josua 3. 

Jos 3

Israels folk går över Jordan

5 Och Josua sade till folket: "Helga er, för i morgon skall

HERREN göra under bland er." Därefter sade Josua till

prästerna:"Tag förbundsarken och gå framför folket."

Då tog de förbundsarken och gick framför folket. 

HERREN sade till Josua: "I dag skall jag börja

göra dig stor i hela Israels ögon, så att de märker

att jag är med dig, så som jag har varit med Mose.

14 Folket bröt då upp från sina tält för

att gå över Jordan, och prästerna som bar

förbundsarken gick framför folket.

När de som bar arken kom till Jordan och

prästerna, som bar den, med sina

fötter rörde vid yttersta randen av vattnet i Jordan,

som under hela skördetiden

svämmar över alla sina bräddar, då stannade det

vatten som kom uppifrån och det blev stående som

en hög vall långt borta, uppe vid Adam, staden som

ligger bredvid Saretan. Det vatten som flöt ner mot

Hedmarkshavet, Döda havet, skars på det sättet av

helt och hållet. Och folket gick över mitt emot Jeriko.

Prästerna som bar HERRENS förbundsark stod stadigt

på torr mark mitt i Jordan. Och hela Israel gick över på

torr mark, till dess allt folket helt och hållet kommit över Jordan.

Lyft ditt huvud, se något mer
Känn att någon ser dig just nu.
På älskad mark, du växer stark.
Ett nytt liv som väntar,
att bara få vara här.

Det här behövde jag läsa. Läser ur ”Handbok för livet”.

Nu läser jag första Petrus brev. De skriver lite kommentarer.

Här är till 1 Pet.2:9-10:

Människors uppfattning om sig själva grundas ofta

på vad man har uträttat, men det vi är i Kristus 

är oändligt mycket viktigare än yrke, framgång, rikedom

eller kunskap. Vi har blivit utvalda av Gud att vara Hans egna,

Och vi är kallade att representera Honom i världen.

Du är värdefull därför att du är Guds barn,

inte på grund av vad du kan uträtta. Ditt värde

grundas på vad Gud har gjort och inte på din 

egen förmåga. 

Gott att läsa. Behövde det.

Men ni är ett utvalt släkte, ett konungsligt prästerskap, ett heligt folk, ett Guds eget folk, för att ni skall förkunna hans härliga gärningar, Han som har kallat er från mörkret till sitt underbara ljus. Ni som förut inte var ett folk är nu Guds folk, ni som inte hade fått barmhärtighet har nu fått barmhärtighet.                                                                                                                                       1 Pet.2:9-10

Gillar strofen... mot din soluppgång. Ja, vi går mot nytt 

Mysing och jag brukar för det mesta läsa en psalm på kvällen.

Är så glad för de stunderna. Igår läste vi Psalm 26.

Även den kan man hitta en sång till på youtube.

Härligt att ha foten på fast mark.

Det behöver vi alla ha tror jag. Gud som vår grund.

Snart kommer det att vara varmt ute.

Snart kommer vi att kunna äta glass ute.

Det kristna livet. Vad skulle du vilja 

göra snart. Kanske redan nu?